Uppgift

Att tillverka en högtalare. Ni får

själva ”designa” den så att den blir

snyggast!

 

Material

Kartong, ritpapper, isolerad koppartråd,

liten magnet (med N och S på de platta sidorna),

tejp, limpistol etc.

 

Utförande

1. Börja med att fundera ut hur en högtalare ser ut.

2. Gör en enkel ritning på nästa sida av er högtalare. Sätt ut mått.

När ni är klara med den och diskuterat med Henning så ska ni

göra en riktigt fin ritning på ett så kallat ”millimeterpapper”.

3. Börja med att tillverka högtalarlådan av kartong. Arbeta lugnt

så att den blir riktigt fin. Du måste kunna öppna den baktill för

att sätta in spolen.

4. Skär ut ett runt hål i högtalarlådan för pappkonen.

5. Tillverka en kon av ritpapper. Henning berättar hur. Dess

diameter ska vara något mindre än hålets diameter. Tejpa

konen löst i hålet. Konen ska kunna röra sig i takt med

ljudvågorna.

6. Gör en spole av koppartråd genom att linda den 30-40 varv runt

ett finger eller en penna. Låt koppartrådens ändar vara lösa.

Skrapa trådändarna med sandpapper eller en kniv. Fäst spolen

på konens spets med tejp.

7. Fäst koppartrådens ändar på baksidan av högtalaren.

8. Limma fast magneten så nära spolen som möjligt utan att nudda

den.

9. Koppla högtalaren till högtalaruttaget på en stereo och vrid

sakta upp volymen. För hög volym kan bränna upp spolen.

10. Hur kan du göra för att förbättra din högtalare?

 

Förutom att ni ska följa arbetsbeskrivningen till den praktiska uppgiften att bygga en högtalare vill jag även att ni ska svara på några frågor som har med högtalare att göra. Svaren lämnar ni sedan in när ni är klara med er högtalare.

G-frågor

1. Hur har man tidigare förstärkt ljud, gå tillbaka så långt du vill? Ange något eller några viktiga tekniska språng och förklara drivkraften bakom detta/dessa.

    

2. Beskriv hur högtalaren som uppfinning har påverkat samhälle/natur/individ. Ange några positiva saker och några negativa.

    

3. Beskriv det tekniska system högtalaren ingår i, några olika komponenters funktion och inbördes relationer. Läs mer om tekniska system i teknikboken puls om du är osäker.

    

4. Utvärdera ditt arbete med uppgiften med uppgiften ”högtalare”. Vad har du lärt dig och hur?

VG-frågor

1. Jämför din högtalare med en ”riktig”, förklara viktiga skillnader och vad dessa gör för skillnad för högtalarens funktion.

    

2. Beskriv hur högtalare har utvecklats och vilka behov som har styrt detta.

    

3. Beskriv hur systemet i fråga tre har förändrats någon gång. Vilka förändringar i konstruktionen eller grundläggande principer har förändrats och vad har det för betydelse?

Mvg-frågor

1. Hur har du med hjälp av egna undersökningar kommit fram till hur högtalare fungerar i de mer komplicerade funktionerna? Beskriv t.ex. hur uppdelningen bas/mellanregister och diskant fungerar.

Det ni ska lämna in under detta arbetsområde är:

Ritning, visa er högtalare och en kort beskrivning kring hur du har tänkt när du byggde och utformade din högtalare och svaren på så många av dessa frågor som möjligt.

 

v.11 - 15

Vi jobbar med uppgiften ”högtalare” se separata arbetsbeskrivning och uppgifter.

v. 12

Ritning och låda ska vara klara

v. 13

Högtalaren ska vara klar

v.14

Påsklov

v.15

Tid att arbeta med de teoretiska uppgifterna och eventuell finnish på högtalaren.

v.16 - 23

Biologi – ekosystem och biologisk mångfald

Viktigt att känna till är ungefär när sambandet mellan elektricitet och magnetism upptäcktes. Det gjordes på 1820-talet och sambandet handlar om att det skapas ett magnetiskt fält kring en elektrisk ledare med ström i. Magnetfältet är cirkelformat och går motsols kring ledaren.

Detta magnetfält går att utnyttja genom att linda en ledare kring en sak som påverkas av magnetism, t.ex en spik. Spiken blir då magnetisk. Antalet varv och strömstyrkan genom ledaren påverkar styrkan i magneten. Detta kan man så klart testa genom att pröva olika starka strömkällor och olika varvantal kring spiken.

Elektromagneter används på massor av områden från ringklockor, svävande tåg, högtalare elmotorer m.m.

Vissa hävdar att elektromagnetiska fält kan påverka vår hälsa negativt genom att störa sömn, fortplantningsförmåga, koncentration och leda till sjukdomar som cancer i hjärnan.

Från Henning.

Det blir "läxförhör" nästa tisdag igen om magnetism. Man ska kunna beskriva vad magnetism är, användningsområden idag, egenskaper, att jorden är magnetisk och man ska veta vad norrsken är. Du kan väl informera om det på bloggen? Här kommer stödanteckningar till de som behöver.

Stödanteckningar till magnetismkapitel

Magnetism – handlar i första hand om att vissa stenar och bergarter har förmågan att dra till sig föremål av järn.

Användningsområden - Människor upptäckte detta för länge sedan men det var främst för navigering som man använde magneter förr i tiden. Idag anväds magneter på många olika ställen. Fästmagneter på kylskåpsdörrar, för att hålla skåpsluckor stängda etc. Fortfarande är kompasser ett viktigt användningsområde.

Jorden är magnetisk - Anledningen till att kompasser fungerar är att jordklotet är som en stor magnet där nordpolen fungerar som sydänden på en stavmagnet och sydpolen är som nordänden. Det gör att kompassnålens nordände drar mot norr och sydänden mot syd.

Magneters egenskaper – En magnets nordände dras mot en annan magnets sydände och sydänden dras mot nord. Om man delar en stavmagnet i två delar uppstår en ny nord och sydände i de mindre delarna. Man kan illustrera magneters magnetfält med hjälp av järnfilsspån på en skiva ovanpå en magnet. Det blir som linjer mellan nord och syd.

Norrsken eller polarsken– Det är ett ljusfenomen som beror på jordens magnetfält. Eftersom jordens magnetiska krafter är starkast vid nord och sydpolen. Det är partiklar som reagerar på magnetism vilka slungats från solen och skapar ljus pga sin höga hastighet.

/Henniing

Till måndag nästa vecka ska de jobba både med NO och matte. I matte gäller det att träna på uppgifterna i ett delprov från NP 2009. Vi stämmer av genom att göra om provet på lektionstid. I NO ska det kunna begreppen jag tog upp på lektionen och kunna koppla olika elektriska kretsar som jag tog upp. Vi kommer att köra koll även på detta.

Henning

Spänning - Beskriver skillnaden i laddningen mellan plus och minus. Det handlar om att det finns ett överskott av elektroner vid en minuspol och ett underskott vid pluspolen eftersom elektroner är minusladdade. Mäts i volt (V)

Ström - Beskriver mängden elektroner som kan löpa genom kretsen vid en särskild punkt. mäts i Ampere (A)

Resistans - Beskriver hur lätt strömmen kan löpa genom kretsen. Vilket motstånd som ges, mäts i Ohm (omegatecken)

Man ska även kunna några saker om den slutna kretsen och kunna läsa kopplingsschema

I bifogad PDF finns på sidan 2 (OH 1) bilder där man ska kunna svara på frågorna:

Bild 1–2. Hur är lamporna kopplade? Vilken lampa lyser starkast?
I vilken av de båda kopplingarna lyser lamporna
starkast, om det är samma batteri och samma lampor
i de båda kopplingarna?
Bild 3–4. Hur är batterierna kopplade?
Vad visar voltmetern?
Bild 5. Hur är batterierna kopplade?
Bild 6–7. Vilka lampor lyser före och efter det att man trycker
på strömbrytaren/strömbrytarna?
Vilken lampa lyser starkast?
Bild 8. Först är resistansen 10 Ω och sedan 20 Ω.
Hur förändras
strömmen?

Bild 1: Seriekopplade, lyser lika starkt
Bild 2: Parallellkopplade, lyser lika starkt
Bild 3: Parallellkopplade, den visar samma som spänningen i ett av batterierna
Bild 4: Seriekopplade, den visar spänningen som blir om man adderar batteriernas spänning.
Bild 5: Seriekopplade, eftersom pluspol och minuspolen i batterierna är sammankopplade
Bild 6: Före A och B, efter alla
Bild 7: före a ingen, efter a B och C, efter endast b ingen, efter a+b alla lampor.
Bild 8: Strömmen minskar (halveras).

När? den 2/12

Vad? Kap 2 och 3

Hur? De får välja mellan två sorters prov. Ett "G-prov" och ett "G och över-prov" där de får använda bok plus anteckningar. Oavsett vad de väljer så är det viktigt att de har förstått innehållet. Böcker får de hämta ut hos mig.

/Henning

 

Mål att sträva mot:

Att väcka intresse för kemiämnet, samt förklara och motivera dess laborativa karaktär.

Att öka elevernas färdigheter och förtrogenhet i laborativt arbete

Att visa kemins spännvidd från kökets bullbak till laboratoriets provrör. Kemi är inte bara forskare som framställer spännande saker i sitt laboratorium – hela vår vardag är faktiskt kemi.

Mål att uppnå på grundläggande nivå:

Att kunna utföra laborationer och använda gasolbrännare på ett säkert sätt

Att ha grundläggande förståelse för begreppen atom, grundämne, molekyl, kemisk förening och kemisk reaktion

Att känna till egenskaperna hos några specifika ämnen och kemiska reaktioner

Att känna till och kunna beskriva de olika aggregationstillstånden, flytande, fast och gasform

Att förstå att man som naturvetare gör modeller för att förstå verkligheten och att atomkulor och molekylskellett är sådana.

Att känna igen en kemisk formel och förstå varför den används

Att känna till skillnaden mellan blandningar, rena ämnen och separationer

Att känna till olika separationsmetoder

Att känna till att atomens struktur spelar roll för dess förmåga att binda sig till andra atomer samt känna till några olika former av kemiska bindningar

Att kunna skilja på naturvetenskapliga och andra argument

Mål att uppnå utöver grundläggande nivå:

Att kunna förklara enklare kemiska formler

Att förstå skillnaden mellan lösningar och emulsioner

Att kunna förklara olika typer av kemiska bindningar och förstå hur dessa skiljer sig

Att kunna använda begreppen ovan så pass att man klarar att använda dem i nya situationer

Att utföra de flesta laborationerna och uppgifter med liten handledning samt förklara och inse betydelsen av resultaten

Att kunna använda kunskaperna från avsnittet för att formulera argument kring miljö- och samhällspåverkan

Tidsplan:

v.37 Vi fortsätter att diskutera vad kemi kan vara och vad kemikunskaper kan användas till genom laboration och andra erfarenheter. Vi tar ”brännarkörkort”och börjar lära oss hur man kan gå tillväga för att identifiera okända ämnen och vätskor.

v.38 Övernattning i Alby

v. 39 Vi fortsätter identifieringsarbetet och börjar att jobba med och diskutera atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar

v.40 Vi jobbar med kemiska reaktioner och formler för att sedan jobba med de olika aggregationstillstånden. Stelning, smältning, kondensering och förångning gås igenom.

v.41 Slöjdvecka träisar resten av gruppen jobbar vidare

v. 42 Vi fortsätter med de olika tillstånden och inleder arbetet med att se på hur ämnen blandas.

v.43 När vi sett hur ämnen blandas kollar vi hur man kan göra för att separera olika ämnen. Vi återkommer till atomen och det periodiska systemet och fördjupar oss genom att se på atomens delar och hur dess uppbyggnad har betydelse för hur atomer binder sig.

 

v.44 Höstlov!

 

v. 45 Vi tittar närmare på joner, jonbindning och jonföreningar

 

v. 46 Fortsättning jonbindning men vi tar även och tittar lite på neutroner isotoper och atommassor, här skriver vi även redovisningsuppgiften.

Redovisning

I provet kommer det att ingå att skriva en kort berättelse om en möjlig dag i ditt liv där du gör kopplingar till begreppen som vi arbetat med under arbetsområdet.

Berättelsen kan innehålla situationer då du under dagen kommer att tänka på atomer, grundämnen, kemiska föreningar och kemiska reaktioner. Berättelsen ska även visa att du förstår hur ämnen kan skifta mellan fast, flytande och gasform. Den bör även innehålla en beskrivning av någon form av separation av olika ämnen. Berättelsen ska även innehålla en bild på en molekylmodell. För att visa kunskaper utöver grundläggande nivå bör man få med en kemisk reaktionsformel och komma in på något ämne som går att argumentera kring, exempelvis någon form av kemisk miljöpåverkan.

Exempel kan vara när vi äter och gör i ordning mat, transporterar oss till och från skolan eller utövar fritidsaktivteter.

Vi ska först börja med att jobba med labsäkerhet för att senare gå vidare med vanliga kemiska reaktioner, det som blir mer avancerat är att vi ska jobba med hur kemiska bindningar fungerar. Därefter blir det mer mekanik med krafter och tryck. Senare i vinter och fram emot våren blir det el och magnetism samt ekologi. Mer detaljerade planeringar kommer allt eftersom.

/Henning